fy fan :(

Med sorg i hjärtat och irritation i blicken sitter jag nu o försöker få ihop ett blogg inlägg...

Katterna har varit värre än någonsin, och nu far en av dom fan tagit priset...!

I natt levde dom rövare, värre än förut...

de va fräsande, de va springande, de va kloande, de va katastrof!

.

Sen på morgonen åkte jag till skolan,

runt 12 ringde Erik, vilket jag inte märkt förens en halvtimme efter så ringde upp för att höra vad han ville...

och svaret blev helt oväntat: får jag döda katterna...?

förvirrat frågade jag vad som hänt, trodde dom bitit sönder något, men det var värre, mkt värre !

Det visade sig att dom lyckats fått upp Rufus bur, och fått tag på honom...

Han hittades i hallen med en gnutta blod runt sig...

.

De kändes som någon körde en kniv genom hjärtat, faktiskt!

Sånt får inte hända!

.

Gick ut och ringde mamma direkt efter att jag fick höra, sorg och ilska bara kokade...

och lika fort hon svara skrek jag rätt ut:

er jävla katt förtjänar inte att leva!

sen fick hon höra allt ihop, å tror hon förstod min reaktion då... (vart lite fundersam innan)

.

De skulle bli lite småjobbigt att göra sig av med sista katten tyckte jag i morse, men nu...

jag ville inte veta av någon av dom!

varför ska det behöva vara så att sista minnet av katterna blir tragiskt??

Vi är ganska säkra på att det var mimmi som är boven i dramat,

och jag kan ju inte påstå att jag tycker om henne mer nu...

Men det hjälper inte oss direkt...

Allt var bara så jävla onödigt!

.

Det gick iaf bra att få katterna dit dom skulle, och molly verkade trivas hos natta o danne, det är ju skönt :)

förhoppningsvis blir hon kvar där oxå. :)

.

Känns jätte konstigt här hemma, tyst, lugnt och skönt!

lite för tyst kanske...

Katterna saknar jag inte de minsta för stunden, men de e nått med de tomma akvariumet...

det ska inte vara tomt å tyst från det hörnet, de är bara FEL!

Det slog mig när vi var på väg upp, och när vi klev innanför dörren:

inga katter o säga hej till eller säga åt att gå in...

Men du anar inte hur skönt det är att slippa passa mackorna på bordet och allt sånt!

Jag bara älskar att vara utan katt igen!

.

RIP RUFUS <3

.

Vad jag gör just nu tror ja ja ska låta bli att nämna, men det gör ont!

(nej jag håller inte på å pierca mig eller någon sån tokighet)

.

Ska ta mig in i rummet o fortsätta kolla tv snart...

ska bara plåga mig igenom detta först :P

.

Over and out


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0